Vaknade av mig själv redan kl 7 idag. låg o mös en liten stund o trodde jag skulle somna om. Men icke då. solen smet in lite bakom persiennerna o hela rummet var ljust så jag blev klar vaken. Gick upp o ställde mig i duschen o nu sitter jag här. Jobbar kväll idag så börjar inte för ens sen så hade kunnat sova rikigt länge.

När jag stod i duschen så började jag tänka en del. Igår ville jag nämligen se på tv hemma hos NS. Detta är rätt komplicerat då han inte har någon tv. Så ska man se på tv där måste han koppla om sin dataskärm o krångla. vilket han inte alls hade lust med igår. Så därför missade jag det program jag ville se. Detta fick mig att ångra att jag inte ville ta hit min egen tv i helgen när det var tänkt vi skulle ha lite filmkväll med en vän. Så idag när jag stod i duschen funderade jag över varför jag inte ville ta hit tv:n.

Det beror helt enkelt på att det är nog det enda som finns i min lägenhet som gör att det är värt o vistas där. Annars är det bara krångel. Tar jag hit tv:n så känns det nämligen som om jag lika gärna kan flytta med allt annat o flytta in hos NS. MEd tanke på att vi bott ihop nu i flera månader fast turats om att bo hemma hos honom eller mig så kanske det skulle gå. Men jag vet inte. Med våren på intåg o allt så känner jag att jag skulle vilja bo i hus igen. Ha en trädgård o pyssla i. Plus att ett hus är mycket trevligare än en lägenhet.

NS o jag har bott ihop innan. När vi träffades så tog det inte lång stund innan jag flyttade in till honom. Men det blev för intensivt. Vi kände inte varann tillräckligt o började tro att vi gjorde det ändå. Så vi tog saker för givet o inbillade oss att grejer skulel va på ett visst sätt för den andre när det inte alls var så. Detta ledde till massa små bråk som gjorde att jag blev jätte osäker på hela tillvaron. Så till sist flytttade jag ut. För jag tyckte inte att det funkade längre.

Vi hade inte kontakt på ett tag. För så fort vi hördes blev det bara bråk o rikigt sura miner. Men vi bestämde oss till sist för o iaf försöka va vänner. För vi gillade ju o umgås med varann. När vi kunde umgås mer avslppnat igen o börja lära känan varann på rikigt den här gången så blev allt mycket bättre. Vi pratade, pratade och åter pratade. Allt för att verkligen förstå varann. Detta tillsammans med allt skoj vi gjorde ihop ledde till att vi i början av december, ca 4 månader efter att jag flyttat ut bestämde oss för att försöka igen. Nu ytterligare några månader senare känner jag att det kanske är dags o ta steget o flytta ihop på rikigt igen.