Det är intressanta dagar på jobbet just nu. Vi byggde ju om i butiken för ca en år sedan. Nu flyttades det om lite igen i förr förra veckan. Så nu har de kommit fram till att de trasiga golvplattorna lite här o där i butiken behövde bytas ut. Så en stackars hantverkare ägnar större delen av veckan åt att liga krökt på golvet med antingen en borrmaskin eller en hammare och ett vinkeljärn. Oavsett vilket så för han ett helvetes massa oväsen. För ska det inte bankas i otakt så ska det borras så man inte hör sina egna tankar. Idag fick han dock sällskap av ytterligare en hantverkare. Då det visar sig att det är vår butiks tur att få lamrbågar installerade. Denne hantverkar håller till i kassaområdet ist för nere i butiken. Först var han snäll, tyst och beskedlig men snart förvandlades även han till ett enda stort oväsen. Människan ska dra kabel i kassorna o då behövdes det borras... i metall dessutom. Om du inte vet hur det låter när man borrar i metall kan jag informera dig om att det låter mycket och högt och ungefär som ljudet hos tandläkarborren. Jag fick till o med avbryta mitt scannande av varor o hålla för öronen. Detta varade som tur var inte särkilt länge. Men tro inte att plågan var över. På nått sätt får han fram en vinkelslip o börjar slipa spår för grejer i golvet. Detta höll han på med i nån timme eller så. Jag gick hem så sannolikheten finns att han håller på än...elelr kanske inte. Men till berättelsen hör att det var jobbigt det också. Om än inte fullt så jobbigt som borrandet i metall.
Jag hoppas de båda nissarna är klara med sitt jobb snart så jag slipper höra mer på dem. För det är rätt jobbigt som det är just nu o jobba på en jäkla byggarbetsplats!